.

Tack igen för alla kommentarer jag ber om ursäkt att jag inte kan svara på alla fast jag skulle vilja hinna det!. Väldigt väldigt roligt att ni läser min blogg. Som flera gjort lämna gärna era bloggadresser, jag älskar att läsa alla typer av bloggar och försöker kommentera så mkt jag hinner.

Jag kan börja lägga ut bilder på

Dagens Outfit 11/2









Idag kommer paljettkavajen från Bik Bok, Svarta tunikan köpt jag på Ullared
legginsarna på H&M och mina skor på Din Sko.


Passade på att surfa lite på www.bubbelroom.se Månadspengen kommer att gå åt snabbt på massa rykande nyheter bla här ifrån.
Här kommer lite personliga favoriter




                        
249:-                                                399:-                     2999:-                 299:-                      179:-


                           
179:-                                     179:-                         995:-                         399:-                 599:-



    149:-



Tänkte berätta en personlig sak ur mitt liv. Som tyvärr inte är helt ovanligt när man sitter i rullstol.

För en tid sen då jag och en av mina personliga assistenter hade varit och shoppat kläder och skulle som avslutning sätta oss och äta på en restaurang.  Jag satte mig vid ett bord, då kom servitrisen fram och skulle visa oss menyn det var bara det att plötsligt verkade hon tro att jag var 3år istället för 14...

Hon pratade med mig som man gör med småbarn, hon hukade sig ner och drog på bebisrösten. Ni vet sådär pipigt och barnsligt.
-Vad vill du ha lille vän...
Först blev jag lite full i skratt jag trodde hon skämtade, men sen insåg jag att hon på fullaste allvar trodde att jag var tre!!!!
Jag svarade lugnt och stilla på vad jag ville ha, tänkte att då hör hon ju faktiskt att jag kan prata.. men det var inte slut här.. För när hon sedan skulle servera maten fortsatte hon att prata med samma tillgjorda bebisröst..
-Varsegod lilla vän det ska bli gottis va!!
Vid det här laget tyckte jag att det började bli pinsamt tänk om dom runt om hörde..
Min assistent på andra sidan bordet började skruva på sig och harklade sig. Mina assistenter vet att jag inte vill att dom lägger sig i men Stina höll oxå på att dö.
När hon sen skulle plocka av bordet och fortsatte på samma sätt -Duuu visst var det gott *gullegullegull* då kunde inte Stina hålla sig längre utan sa - Du, hon är inte dum i huvet om du tror det jag fyllde i med ett bestämt JUST DET! och nu går vi sa Stina, och vi kommer inte tillbaka.
På vägen ut frågade hon om vi ville ha hjälp med att öppna dörren men Stina svarade bara kort och vresigt Nej!
På vägen hem svor vi över denna servitris och lovade varandra att aldrig äta där igen.

Jag blir så jävla förbannad när folk utgår från att man har en smart som en guldfisk bara för man sitter i rullstol.
Jag hatar när folk pratar med mina assistenter och ställer frågor som -Vad heter flickan? eller vuxna som glor så dom går in i saker och nästan ramlar. Då brukar jag glo tillbaka.

Jag tycker det är synd att folk ska bli så osäkra och inte veta hur dom ska bete sig när dom träffar någon med ett handikap. Jag är inte mindre smart, glad eller nått annat för att mina ben inte riktigt fungerar.
Jag är helt normal, jag lever samma liv som vilken 15 åring som helst bortsett från min rullstol!!

Men såhär i efterhand blir ju sådanna här historier något jag skrattar åt...

Ha det så bra

Kramar
AMANDA